Det går sannolikt inte att finna en mer legendarisk historia än den som handlar om Absinthe.

De flesta människor har förmodligen en elementär medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet enbart en del sanna fakta om sprit eller alkohol och endast en bråkdel av dem har haft tillfälle att ha ett glas av denna mystiska dryck framför sig på bordet.

Därför önskar jag med detta lilla inlägget presentera för er läsare lite fakta om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess enastående förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först framställdes.

Mycket berusande och smaksatt med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att åtskilliga år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod omtalade för att ha framställa en medicinsk tonic som bar en rejäl likhet med absint.

Trots det var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som sålde formeln till absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som sedan etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att gå miste om sin image som en läkemedelstonic och blev alltmer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier och för att skänka inspiration till konstnärer.

Följaktligen legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett faktum är att hon influerade så framgångsrika konstnärer och författare såsom Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att skapa målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst och litteratur.

När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe särskilt.

Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment belägga att malörtens olja, en av de otaliga ingredienserna i absint, var riskfylld samt giftig, även om endast en liten mängd malört fanns i en absint flaska.

En annan incident som ägde rum i inledningen av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och hade ihjäl hela sin familj.

Trots att mannen hade en lång bakgrund av att vara rejält alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.

Ã…r 1912 blev absint olalgligt i flera europeiska länder samt USA.

Frankrike följde efter år 1915.

Antagligen därför att det var olovlig frukt, har flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortskridit att leva vidare än idag, fastän nutida vetenskap har visat att malört inte är mer skadligt eller orsakar vanvett än någon annan okonstlad ingrediens såsom pepparmynta olja och vaniljextrakt.

Nu, i början av 2000-talet, tas förbuden successivt bort.

I de flesta europeiska länder är absint fullständigt lagligt igen.

I USA (självfallet) finns det än så länge lagar mot att göra samt saluföra den, även om olika näringsverksamheter har hittat på möjligheter att undvika dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.

För en amerikan, innebär det att det är acceptabelt att dricka absint, så länge du handlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan finna på nätet.