När druvor krossas åt vinframställning används vanligtvis en krossningsmaskin, men de kan även krossas genom att man trampar på dem med fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det centralt att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin måste man ta bort skalen. För att eliminera exempelvis vildjäst, bakterier och andra oönskade mikroorganismer ska svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör till exempel passa på att plocka bär under sommaren samt hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är krävs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller liknande går enastående med en potatisstöt.
En signifikant del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det viktigt att vattnet är riktigt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av mindre stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets yta i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att filtrera vätskan via granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undgå rening i kyla eftersom det i värsta fall inte fungerar alls.
Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ca 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink ger nämligen inte yta åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I nästa moment av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs också en oechslemätare som används för att mäta upp sockerhalten i musten. Till den krävs ett mätglas stort nog att oechslemätaren ryms. Vanligtvis brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller olika mängder extraktämnen. Det genererar givetvis olika resultat, vilket man tvingas ha med i kalkylerna.
För att ta ett prov med oechslemätaren så mäter man upp ca tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ned oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Det är viktigt att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt följa processen. Det första provet utförs alltid före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen utförligt för att uppfatta smaken. Häll därefter tillbaka vinet från måttet i hinken.
Sedan får vinet vara i jäskärlet i drygt 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar ska man tappa om vinet och filtrera på nytt.