Prova dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär

Frukter och bär ska behandlas på korrekt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika procedur.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att dessutom stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man införskaffa en äppeldelare som funkar perfekt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.

Erlandsen tar givetvis också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går sålunda så klart att göra smakligt vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber bara ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla alternativt träiga kan vinet få en besk smak som inte är önskvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. Klicka här för ytterligare info.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därpå ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll försiktigt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats följa med. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en mäktig aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det isär och spola med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller omkring 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli runt 2-5 liter vatten.

Det går att handla till exempel torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går även att finna i butiker på nätet.

Det går dessutom helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska för den skull undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa ca 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligen rymma 1 kg vilket genererar ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.

Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas till vinframställning. Man ska dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att frambringa vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas separat.

Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller ihop, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten i enlighet med recept.