Dikväveoxid är en korsning av kväve samt syre. Ett andra namn för dikväveoxid som flera absolut känner till, är lustgas och det är inte en brännbar gas.
Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.
Dikväveoxid innehar ett stort användningsområde, som bland annat i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men numera används den också i så kallad gräddsifoner som man kan finna i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som blandar grädden i en burk till gräddsifonen.
En gräddsifon
Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk produkt som nyttjas för att anordna vispad grädde till allehanda, som tårtor samt i kokkonst. Det är flera annorlunda produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man ska, bland andra finns en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.
En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bli lätt, men den kan också förvara din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Du behöver aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir vattnig samt torr.
Gräddsifoner består av en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger man främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det blott att pressa handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu är grädden att komma ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bli luftig precis som grädde ska vara.
Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en semla. Grädde kan brukas i olika områden, såsom i fika samt varm choklad koppar, men även i matlagning samt bakning. Grädden nyttjas ofta som en perfekt garnering på pajer.
Det finns även flera som innefattar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.
Grädde
Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej skall skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den inte ska homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon och en patron som innehåller dikväveoxid.
Det finns flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det är även de som har lägre. Bland annat är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.
Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.